Isrekognosering med drönare ger stora miljövinster

Isvintern 2023–24 var en av de besvärligaste på senare år. Isbrytningssäsongen inleddes ovanligt tidigt och kort därpå följde en lång period i norr med köldväder och hårda vindar om vartannat, vilket medförde ett hårt tryck på isbrytarna. Redan i början av februari hade lika många fartyg assisterats som under en hel säsong med mildare väder, vilket ledde till både ökade kostnader och större miljöpåverkan till följd av utsläpp.

Projektet KID (Klimatsmart isrekognosering med drönare) har undersökt möjligheterna att använda drönare i stället för isbrytare för att kontrollera isläget och därmed bidra till omställningen mot ett mer klimatneutralt samhälle. Inför årets issäsong har Sjöfartsverket köpt in två drönarsystem, varav ett helelektriskt. Sammanlagt har fem personer genomgått utbildning vid Lunds universitets trafikflyghögskola (TFHS) inom ramen för projektet för att få tillstånd att flyga drönare.

– Våra projektmedlemmar har utbildats inom det som kallas specifik kategori för flygning bortom synhåll och i mörker. Ett grundligt juridiskt arbete har också skett inom projektet. Vi ser nu fram emot en vinter där vi kan börja använda drönare operativt för att kolla isläget och ta hem vinsterna, avslutar Emelie Persson Tingström, projektledare för KID.

Projektet startade som ett innovationsprojekt i samarbete mellan Sjöfartsverket, TFHS och Polarforskningssekretariatet med finansiering av Vinnova. Hos Sjöfartsverket har arbetet sedan tagits vidare inom regeringsuppdraget Fossilfri fartygsflotta.

Karl Herlin, befälhavare på Atle, är nöjd med utfallet hittills under isbrytningssäsongen, den första då man arbetat skarpt med drönare för isrekognosering.

– Det har fungerat bra. Vi får in jättebra bildmaterial som vi direkt kan använda för att göra en bedömning av isläget. Vi har också ett gott samarbete med andra myndigheter, som Luftfartsverket, Transportstyrelsen och Försvarsmakten. Dels när det gäller flygtillstånd, vilket är en ganska stor process, dels att de är nyfikna och intresserade av den här typen av informationsinhämtning.

Vid vilka väderförhållanden gör drönare störst skillnad?

– För oss inom isbrytningen är det alltid intressant att få in information ganska snabbt efter att det varit lite tuffare väder. Då går man verkligen och väntar på att få en bild av hur isläget har påverkats: hur isen har drivit eller hur det ser ut vid en viss hamn.

Hur tror du att arbetet med drönare kommer att se ut om några år?

– Jag ser stora möjligheter till samverkan både med andra myndigheter och inom Sjöfartsverket och hoppas att vi kan nyttja drönare betydligt mer i verksamheten än vad vi gör i dag. Att kunna samla in information snabbt och säkert för att skapa en god lägesbild kan göra stor skillnad även inom exempelvis sjöräddning.