Lotsning på öppet hav och i is

”Öppensjölotsning är inte svårare båtkörning. Det är exempelvis ingen hamn- eller kajmanövrering, utan det handlar mer om navigation, antikollision och att förstärka bryggteamet. Däremot rör man sig över ett större område så man måste vara bättre förberedd och ha koll på till exempel navigatoriska hinder, navigationsvarningar, is, väder och rapporteringar över en betydligt större yta.”

Öppensjölotsning gäller på internationellt vatten utanför Sveriges territorialgränser, det vill säga till och från Östersjön, till hamnar i Östersjön och genom Öresund mellan Sverige och Danmark. I Öresund är det endast Öresundslotsar som utför genomfartslotsningar. Där öppensjölotsning gäller finns ingen lotsplikt, men däremot internationella rekommendationer för vissa fartyg. Om kaptenen väljer att beställa öppensjölotsning finns även gemensamma riktlinjer för vilket land som ska utföra lotsningen på det internationella vattnet. De vanligaste förkommande öppensjölotsningar för svensk del sker genom Kattegatt, till eller från Vinga (Göteborg). Vissa av lotsningarna fortsätter in i Östersjön. För fartyg med max djupgående 7,2 meter går man genom Öresund. Djupare fartyg får gå via Stora Bält. 

”Ett lotsningsuppdrag mellan Vinga och Sjællands rev tar runt 10 timmar. Stora Bältbron tillhör danskt inre vatten, så där löser en dansk lots av på bryggan. Jag och teamet ombord gör då en överlämning till den danska lotsen och informerar om till exempel kurs, fart, djupgående och eventuella defekter på fartyget. Ska fartyget sedan vidare in i Östersjön kan jag stanna kvar, vila en stund, för att sedan byta av på bryggan igen och åter koppla upp vår utrustning. Men ibland är fartygen för stora för att komma under bron. I julas lotsade jag en riktig bjässe, Manila Maersk. 399 meter lång, 60 meter bred, 82 meter hög och hela 83 000 hk (att jämföra med isbrytaren Atle som har runt 23 000 hk). Eftersom Stora Bältbron har 65 meter segelfri höjd kommer fartyget aldrig kunna gå in i Östersjön.”

För att vara behörig till utbildningen öppensjölotsning (Red Card) krävs fulla styrsedlar samt 5 års arbetslivserfarenhet som lots. Utbildning är en nautisk utbildning blandad med simulatorövningar som tar fyra dagar att genomföra. Vill man dessutom kunna lotsa under isförhållanden krävs en längre utbildning med ytterligare fyra dagars isbrytarteori, fyra dagars lotsningsspecifik teori blandat med simulatorövningar och sedan praktik på en isbrytare i 1-2 veckor.

”Jag är också utbildningsansvarig för öppensjölotsning (Red Card) och öppenjö islotsning. Under islotsutbildningen hjälper aktiva isbrytarbefälhavare till att bemanna simulatorns isbrytare. Allt för att få så verkliga övningar som möjligt. Idag har vi 15 aktiva lotsar som har genomgått utbildningen och kan utföra öppensjö islotsningar. Vi räknar med en ökning av både öppensjölotsning och öppensjö islotsning framåt när Malmporten i Luleå är färdigställd.”

Många års erfarenhet

Richard har arbetat i Sjöfartsverket sedan 1998, först som vikarierande befälhavare på arbetsfartyget Scandica och som lots sedan 2001. Och fortfarande efter så många år är lotsyrket något han trivs riktigt bra med.

”Det är roligt att lotsa och köra båt. Varje uppdrag är unikt, det är nytt hela tiden. Sedan kan man känna man sig lite ensam ibland eftersom det oftast bara är en lots. Det finns dock tillfällen, beroende på fartygsstorlek, specialjobb eller om det är långa öppensjölotsningar så att man ska kunna få möjlighet till vila, då vi åker två lotsar på uppdraget. Men väl ombord skapar man ett eget team med fartygets besättning. Då märker man ibland att alla inte är lika vana att jobba i team, vissa släpper allt medan andra inte släpper någonting, men oftast funkar det jättebra.”