Frågor och Svar

Varför vill man kunna ta in större fartyg till Mälarens hamnar?

Genom att kunna ta mera last på ett fartyg sänks transportkostnaderna. Det finns också miljömässiga fördelar eftersom man i större utsträckning kan ta emot modernt tonnage som byggts med större miljökrav och att större fartyg innebär färre fartyg för att frakta samma mängd gods. Det finns också möjlighet att föra över gods som i dag går på väg och järnväg till sjöfart. På så sätt minskar trängseln på väg och järnväg samtidigt som säkerheten i transportsystemet totalt sett ökar.

Hur förändras riskbilden när man tar in större fartyg?

Projektet innebär att farlederna i Mälaren får betydligt större säkerhetsmarginaler. Farledernas utmärkning anpassas till planerad farledsförändring och till internationella rekommendationer när det gäller säkerheten. Avståndet mellan fartygens köl och botten ökar och farleden görs bredare så att risken för grundstötning minskar. Säkerhetsavståndet mellan köl och botten (så kallad clearance) ökar med 75 procent med de planerade åtgärderna.

Vad händer om ett fullt lastat tankfartyg går på grund eller kolliderar i Mälaren?

Med större säkerhetsmarginaler minskar risken för olyckor och reglerna för tankfartygen är strikta. Alla tankfartyg måste ha dubbel botten för att minimera risken för utsläpp om en olycka skulle inträffa och det blir även i fortsättningen obligatoriskt med lots ombord. Tankfartygen är uppdelade i sektioner. Mängden bränsle som kan läcka ut vid en eventuell olycka begränsas därmed. Tankarna innehåller mellan cirka 1200 och 2800 kubikmeter. Ett större fartyg innebär inte större tankar. Det har i stället flera tankar.

Hur skyddar man Mälaren, som är en viktig dricksvattentäkt?

Genom att genomföra säkerhetshöjande åtgärder minskar risken för olyckor. Farligt gods transporteras på Mälaren sedan länge och de större tankfartygen har inte mera bränsle i varje enskild tank än de fartyg som trafikerar Mälarens farleder idag. De säkerhetsföreskrifter som finns följs och ska följas, t.ex. krav på lots ombord, dubblas skrov mm. I projektet har man genomfört en riskanalys där man bland annat analyserat tänkbara olycksscenarier och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Där ingår vilken beredskap som behövs för att minimera konsekvenserna av en eventuell olycka.

Hur säkerställer man att farledsutformningen kommer att fungera för de större fartygen?

Lotsar och fartygsbefäl har genomfört fullskaliga simuleringar där de under realistiska förhållanden styrt fartyg i farlederna. På det sättet har man testat farlederna vid olika väder- och vindförhållanden och sett vilka eventuella restriktioner som kan behövas i trånga passager.

Redan i dag kan ju fartygen i Mälaren ta stora laster jämfört med lastbil och järnväg. Varför behöver det då byggas för ännu större fartyg?

Förutom det som sägs i svaret på fråga 1 så betyder det en förbättring av svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Hur kommer vattnet att påverkas av muddringen under genomförandetiden. Går det att bada? Kommer det att bli grumligt?

Mälaren är naturligt en grumlig sjö. I de områden där det kommer att ske muddring ökar grumligheten ytterligare under den tid, mellan fyra och fem månader, som arbetena pågår.  Grumlingen avtar efter avslutat arbete och det ska inte bli några bestående skador. Sjöfartsverket kommer att få restriktioner från Mark- och miljödomstolen som ska pröva projektet och fastställa riktvärden för hur mycket det får grumla. Mätningar kommer att göras kontinuerligt för att se att grumlingen ligger inom de riktvärden som fastslagits.

Vem ser till att miljön skyddas vid ett sådant här projekt?

Sjöfartsverket ska visa vilken miljöpåverkan det blir. Under perioden 2011-2013 har det genomförts en kartläggning av förutsättningarna i de områden som kan påverkas av projektet och utretts vilka konsekvenser projektet får. Projektets positiva och negativa konsekvenser för hälsa om miljö har sammanfattats i en miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med ansökan om tillstånd för verksamheten lämnats in till Mark- och miljödomstolen. Domstolen ger tillstånd och ramar för projektet och utifrån det ska ett miljökontrollprogram upprättas där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

När är det tänkt att projektet ska påbörjas?

Det har redan påbörjats när det gäller förberedelser. Förhandlingar i Mark- och miljödomstolen sker i mitten av april 2015. Det betyder möjlig byggstart 2016. Geotekniska utmaningar har gjort att färdigställandet försenas från 2019 till årsskiftet 2021/2022.  Muddringsarbetena för Västerås- respektive Köpings kommuner väntas klara 2022/2023.

Hur informeras alla berörda?

Under september och oktober 2012 genomfördes inledande samråd med berörda myndigheter, organisationer med flera. Mötena hölls på sex orter och det hölls samtidigt informationsmöten dit allmänheten inbjöds via annonser i lokalpressen. I detta tidiga skede informerades om projektet och inhämtades synpunkter på förändringarna och hur de ska genomföras. Ett andra samråd hölls i mars 2013 i en bredare krets där även allmänheten bjöds in. Vid de samråden presenterades resultat från de undersökningar som genomförts när det gäller miljöpåverkan. Hemsidan säkrafarleder.se uppdateras kontinuerligt med information och i sidans nyhetsarkiv uppdateras det hela tiden med det senaste som hänt i projektet. Under byggtiden kommer även de som berörs direkt att få riktad information om när och hur störningarna väntas bli. 

Hur påverkas slussområdet i Södertälje?

Vattenspegeln i kanalen kommer att vara oförändrad. Slänterna kommer att förstärkas. Slussen kommer att breddas och förlängas. Den nuvarande Slussbron ska ersättas av en ny bro. Arbetena med att bredda och förlänga slussen ska pågå parallellt med att fartyg ska kunna passera. Under vissa delar av detta arbete kommer det att krävas avstängning under korta perioder. Sjöfartsverket kommer att meddela avstängningar i mycket god tid.