Frågor och svar
Frågor och svar om Karlskrona farled.
Vad är projekt Karlskrona farled?
Projektet ”Karlskrona farled” genomförs för att öka säkerheten och tillgängligheten i den allmänna farleden 271 till Karlskrona hamn, vilket möjliggör effektivare transporter och möter framtidens behov.
Planerade åtgärder innefattar breddning och fördjupning av farleden i ett område söder om sundet mellan Aspö och Tjurkö till ett minsta djup om 12,0 m.
Vilka står bakom projektet?
Trafikverket har gett Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en farledsutredning i syfte att öka säkerhet och tillgänglighet i den allmänna farleden 271 till Karlskrona hamn.
Vem finansierar projektet?
Trafikverket finansierar projektet och Sjöfartsverket utför projektet.
Vilka åtgärder planeras?
Planerade åtgärder innefattar breddning och fördjupning av farleden i ett område söder om sundet mellan Aspö och Tjurkö till ett minsta djup om 12,0 m.
När ska projektet genomföras?
Projektet är indelat i tre faser; utredning, förberedelser för byggstart och genomförande. Miljöutredningar görs under 2025 och genomförande kommer att ske 2028-2029. Arbetet kommer att pågå under en begränsad tid, cirka 1-2 månader.
Hur har åtgärderna i farlederna tagits fram?
Utformningen av farlederna har fastställts genom simuleringar och justerats utifrån nautiska aspekter. Arbetet med utformning av farled och farledsutmärkning har utförts av Sjöfartsverkets nautiska experter inklusive lokala lotsar, i samarbete med experter inom teknik. Då trafiken ökat och alltjämt har en ökande trend för området har ett behov av att minska sträckan, där möten mellan fartyg är olämpligt växt fram.
Ett förslag på farledsåtgärd arbetades fram och har genom två simuleringar med dels lokala lotsar och lotsdispensinnehavare utvärderats och funnits som en bra åtgärd för att öka såväl säkerheten, miljön och tillgängligheten för hamnen.
Farledsutmärkningen kompletteras och uppgraderas.
Hur skyddar man miljön runt farleden under muddringstiden?
Inför åtgärderna har en omfattande miljöbedömning genomförts som inkluderar samråd med olika myndigheter som t.ex. länsstyrelsen och olika intresseorganisationer samt allmänheten. Åtgärderna prövas av mark- och miljödomstolen som beslutar om vilka skyddsåtgärder som behövs för att skydda miljö. Sedimenten som ska muddras är grovkorniga, så kallade friktionsmaterial och innehåller inte föroreningar. Således finns ingen risk omfattande grumling eller föroreningsspridning. Sprängningsarbeten kommer att anpassas för att minska det undervattensbuller som uppstår och åtgärder kommer att vidtas för att minska skador på marina däggdjur och fisk.
Miljöhänsyn har varit en central del av projektet från start. Inför de planerade åtgärderna har omfattande miljöutredningar genomförts och samråd har hållits med bland annat länsstyrelsen, andra myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten. Projektet prövas av mark- och miljödomstolen, som beslutar om vilka skyddsåtgärder som ska gälla under arbetets genomförande.
De sediment som ska muddras består huvudsakligen av grovkornigt material, så kallat friktionsmaterial, och analyser visar att de inte innehåller några föroreningar. Risken för grumling och spridning av föroreningar bedöms därför som begränsad.
Eventuella sprängningsarbeten kommer att planeras och genomföras med särskild hänsyn till livet i havet. Åtgärder kommer att vidtas för att minska undervattensbuller och begränsa påverkan på fisk och marina däggdjur.
Hur ska muddermassorna hanteras?
Sjöfartsverket har utrett möjliga återvinningsmöjligheter i Karlskronaområdet men det finns inget behov av muddermassorna. Muddermassorna kommer därför placeras inom ett djupområde på allmänt vatten i närheten av farleden.
Sjöfartsverket har utrett möjligheterna att återanvända muddermassorna inom Karlskronaområdet. Eftersom det i dagsläget inte finns något behov av materialet i andra projekt planeras massorna att placeras på en särskilt utpekad plats i ett djupområde på allmänt vatten i närheten av farleden.
Platsen har valts ut efter omfattande utredningar av bland annat bottenförhållanden, strömmar och miljöpåverkan. Hanteringen ingår i den tillståndsansökan som nu prövas av mark- och miljödomstolen, som också beslutar om eventuella villkor och skyddsåtgärder.
Senast uppdaterad 2026-06-29